Materialguide/Måleri

OBS: Denna sida publicerades 2013, som en del av projektet Green lab. Vi har tyvärr ej längre möjlighet att svara på frågor kring materialval eller vart man får tag i dessa.

MATERIALGUIDE/MÅLERI

“Framtiden ligger inte i det förflutna”– som Björn Hallström, professor i materialkunskap vid KKH under många år, uttryckte det – och Green Lab menar inte att all industriellt tillverkad konstnärsfärg ska ersättas med hemgjord. Men med baskunskap om materialens funktion och egenskaper kan du bättre göra medvetna val, och samtidigt vidga dina uttrycksmöjligheter i måleriet.

Här hittar du måleriets grundmaterial under rubrikerna 1. Pigment, 2. Bindemedel/medier och 3. Lösningsmedel. Under varje rubrik hittar du en kort genomgång av de olika materialens funktion, ursprung och användning, tillsammans med recept och anvisningar för egna experiment.

Du hittar här också information och länkar till producenter och återförsäljare som arbetar med tydlig miljöpolicy; företag som utvecklar och tillhandahåller produkter med minimal miljöpåverkan, samt ger lättillgänglig och användbar information.

Ett mycket bra exempel är Konstnärernas Centralköp i Stockholm: en kooperativ butik som bildades 1962 av en grupp konstnärer för att tillhandahålla bra konstnärsmaterial till låga priser. Alla är välkomna att handla i butiken (och som medlem får man dessutom 10% rabatt). Butikens personal är själva utövande konstnärer med bred materialkännedom, och arbetar aktivt med miljöfrågor t ex genom att informera medlemmar och kunder om produkthantering och miljöpåverkan. Konstnärernas Centralköp strävar också efter att påverka leverantörer att tydligt miljömärka sina produkter och tillhandahålla lättlästa innehållsförteckningar. På hemsidan hittar du märkning av alla miljöfarliga produkter, samt information om hur miljöfarligt avfall skall tas tillvara. För medlemmar ordnas gratis evenemang med fokus på material och miljö, bl a i samarbete med Stockholm Vatten. Och sist men inte minst: Konstnärernas Centralköp tar emot miljöfarligt avfall som inhandlats i butiken!

Om det finns flera sådana ambitiösa återförsäljare, så vill vi gärna att ni hör av er… Green Lab arbetar aktivt för att producenter och återförsäljare ska förbättra både sortiment och information, och kommer att uppdatera sidan fortlöpande utifrån detta.

MATERIALGUIDE/MÅLERI börjar från slutet, med

0. Penseltvätt

…som bör undvikas, så långt det går!
I stället för att skölja ut din färg i världens vatten, så kan du enkelt ordna en uppsamling för färgrester och ett penselkar. Använd t ex ett durkslag med en hink under, och en plastlåda. Doppa penslarna i olja, och stryk av dem mot durkslaget så att färgresterna samlas i hinken. När penslarna är tillräckligt rena, förvarar du dem i oljebad i lådan till nästa gång. Alla slags vanliga vegetabiliska oljor går utmärkt att använda för detta ändamål: rapsolja, majsolja, solrosolja…

Även linolja fungerar bra – men man ska komma ihåg att då finns en risk för självantändning av trasor och annat brännbart material! För rengöring rekommenderar vi därför istället linoljebaserad såpa från det skånska företaget Allbäck Linoljeprodukter AB.
Källsortering/återvinning: När hinken är full, lämnar du färgresterna till miljöstationen.

Om du målar med vattenlösliga medier, kan du förstås på liknande sätt använda vatten till penseltvätt. Stryk eller skölj av så mycket färg som möjligt i hinken, rengör sedan under rinnande vatten om det behövs. Färgresterna i vattnet kan sedan fällas ut i fast form med hjälp av flockningsmedlet bauxit; tillsätt 1/2 till 1 msk bauxit till varje liter vatten, rör om och filtrera t ex i ett kaffefilter.  När färgresterna torkat, tas de om hand och lämnas till miljöstationen – alternativt kan de slängas i hushållssoporna, förutsatt att de inte innehåller giftiga pigment som exempelvis kadmium. Det renade vattnet kan hällas i avloppet.
(Läs mer om rening av tvättvatten här!)

VIKTIGT!  Att färg är vattenlöslig betyder INTE att den är biologiskt nedbrytbar eller ofarlig i ekosystemet. Det gäller både plastbaserade färger och vattenlöslig oljefärg.

 

1. Pigment

Med ordet ”färg” menas både ett ljusfenomen som uppfattas av ögat, och ett material för målning. (På engelska skiljer man mellan ”the colour” och ”the paint”.) Pigmentet, eller färgämnet, är det som ger kulören till målarmaterialet. Om du arbetar med färdiga färger i tub eller burk så innehåller dessa även bindemedel, kanske också fyllnadsmedel och tillsatser för andra ändamål.
Vissa pigment – särskilt metallsalter – kan vara miljö- och hälsovådliga. Kadmiumpigmenten bör undvikas helt! Andra är mer eller mindre oskadliga. Ta reda på vad som gäller för de färger du vill använda, och undvik färg utan tydlig innehållsförteckning.
Färg med fantasinamn – som kungsblått, citrongult, flesh tint, rose doré, saftgrönt, sepia etc – innehåller ofta kulörblandningar av flera olika pigment. Om man istället utgår från de “pigmentrena” färgerna – som alltså bara innehåller ett pigment – har man möjlighet att själv blanda fram fler nyanser. (Ungefär som att ha ett grundsortiment med kryddor för egna blandningar, jämfört med att alltid använda färdigblandade Fyra Kryddor och Piffi Allkrydda.)
Om du vill experimentera med att göra egen färg, använder du pigment i pulverform och kan pröva dig fram med olika bindemedel (se nedan). Förr måste pigmenten ”rivas” med löpare eller mortel – idag är köpta pigment oftast så finfördelade att de kan blandas direkt med bindemedlet, t ex med en palettkniv.
Färgbygge är ett gott föredöme när det gäller produktinformation. Företaget, som finns i Arlandastad, har produktblad med utförlig miljö- och hälsoinformation om varje enskilt pigment på sin hemsida.

VIKTIGT! Även pigment som inte är giftiga blir skadliga då de andas in och hamnar i lungorna. Var varsam vid hanteringen, så att det inte dammar! För att undvika pigmentdamm kan man först fukta pigmentet med lite kokt eller destillerat vatten i en burk. Sätt på tättslutande lock, och skaka ihop till en pasta av ungefär samma konsistens som tandkräm. Pigmentpastan blandas sedan med bindemedel.

 

2. Bindemedel/medier

Bindemedel kallas också (målar)medier. Bindemedlens funktion är att binda pigmentet och få färgen att fästa på underlaget. De kan vara vattenlösliga och/eller fettlösliga, har olika egenskaper i blandning och torkar olika snabbt. Konsistens och torktid kan påverkas av tillsatser som lösningsmedel (se nedan). Oljor, hartser, vaxer och lim är urgamla bindemedel som är hållbara i dubbel bemärkelse; här finns en rik tradition av material och metoder att (åter)upptäcka och utveckla!
Under 1900-talet har petroleumbaserade och andra syntetiska bindemedel tillkommit.

 

2.1 Oljemedier

Linolja är en miljövänlig och mångsidig produkt, som rekommenderas varmt av Green Lab. Oljan pressas ur linblommans frön, men linväxten är också användbar till bland annat textil och mat – dess latinska namn Linum usitatissimum betyder ungefär “det ytterst användbara linet”.

Linolja är det vanligaste oljemediet för konstnärsfärg. Den finns att köpa i olika former: rå (ljus och långsamtorkande), oxiderad (oljan har varit utsatt för ljus och luft, vilket gör den både blekare och mer snabbtorkande) eller polymeriserad (”standolja”; oljan har varit upphettad utan lufttillträde vilket ger snabbare torkning). Kokt linolja (snabbtorkande, starkt gulnande och rynkbildande vid torkning) används framför allt i emulsioner och grunderingar.)
Bengt Jonsson (Skeppsta Maskin AB) har utvecklat en maskinpress för att framställa olja. Företaget, som finns utanför Örebro, säljer både dessa oljepressar och en egentillverkad, kallpressad linolja av hög kvalitet.
Allbäck Linoljeprodukter AB i Ystad är en ansvarsfull tillverkare som säljer både rå och kokt linolja, färdigblandad färg, linoljesåpa med flera produkter.
Wibo Färg AB är en annan producent av linoljebaserad färg med genomtänkt miljöstrategi.

VIKTIGT: Linolja på trasor, trassel och papper kan självantända, och det kan gå fort. Förvara alltid sådant avfall lufttätt, helst indränkt i vatten!

Vallmoolja och safflorolja är bägge mer långsamtorkande än linolja.
Solrosolja och valnötsolja används ibland också som bindemedel.

Samtliga dessa oljor är växtbaserade naturprodukter.
För att göra egen oljefärg behöver man egentligen bara ett oljemedium samt pigment eller pigmentpasta. För att blanda (”riva”) pigmentet med bindemedlet är det bra att ha en platta av sten (t ex marmor) eller matt glas och en spackel eller palettkniv. En mortel av sten eller porslin fungerar också.
Yngve Hande har, i boken Målarens material och metoder (Bonniers förlag, 1974) en lista på pigmentens olika oljebehov. Boken är svår att få tag i, så listan kommer här:
Oljemängd 15-30% av pigmentmängden: zinkvitt (V), titanvitt, kromoxidgrönt, azopigment.
Oljemängd 30-60% av pigmentmängden: järnsvart, järnrött, ockror, bränd grönjord, ultramarinblått (V), ultramarinviolett (V), manganviolett.
Oljemängd 60-120% av pigmentmängden: elfenbenssvart (S), grönjord, umbror (V), siennor (upp till 200%), krapplack (S), smaragdgrönt (V), järnblått.

(S) = fukta pigmentet med spritlösning innan blandning.
(V) = tillsätt vaxpasta för bättre konsistens och hållbarhet.

Green Lab avstår helst från spädning med terpentin och liknande (se även 3. Lösningsmedel).

Vattenlösliga oljefärger för konstnärsbruk säljs av vissa producenter (t ex Winsor&Newton). Dessa färger är baserade på modifierad linolja och safflorolja som gjorts blandbar med vatten. När vattnet avdunstar torkar oljan som vanligt. Fördelen är att färgen även kan tunnas ut med vatten. Nackdelen är, att många sköljer ut färgresterna i avloppet. Gör inte det – använd bauxit för vattenrening istället! Se 0. Penseltvätt.
Särskilda lösningsmedel för vattenlöslig oljefärg har också utvecklats. Detaljerad produktinformation om dessa är tyvärr ofta svår att hitta, eller saknas. Se även 2.4 – 2.6 Vattenlösliga medier.

 

2.2 Temperamedier

Ordet tempera kommer från latinets temperare, ”röra, blanda”. Det finns många sorters temperabindemedel, och så gott som alla är emulsioner (blandningar) av olika feta och vattenlösliga medier. Undantaget är ren äggtempera; ägget är i sig själv en emulsion av fett och protein i vatten.
Äggtempera. Till ren äggtempera – utan oljetillsats – kan du antingen använda helt ägg, eller skilja gulan från vitan och använda endera.
Äggvita var bindemedlet till medeltidens miniatyrmålningar, först på pergament (vellum) och senare på papper. Ta först bort hinnor och förtjockningar. Den återstående äggvitan har en tjockare och en tunnare del. För att slå sönder vitan till en homogen, lättrinnande vätska ska den vispas till skum, och sedan ställas kallt. Så småningom delar sig skummet i en fast och en flytande del. Ta bort det fasta skummet (duger till marängsmet!) och använd vätskan.
Äggula fungerar också bra fär målning på papper – till skillnad från temperablandningar med olja, som gör papperet skört! Den hela äggulan snittas med en vass kniv, så att innehållet rinner ut. Den omgivande hinnan slängs. Gulan kan sedan förtunnas med kokt eller destillerat vatten till samma konsistens som kaffegrädde.
Äggoljetempera får man genom att blanda helt ägg med exempelvis kokt, oxiderad eller polymeriserad linolja. Därefter tillsätts pigmentpastan/pigmentet.
Med lika delar olja och ägg kan temperan spädas med vatten. Med fetare blandning – upp till fem gånger så mycket olja som ägg – späds temperan med andra lösningsmedel (se 3. Lösningsmedel).
Äggoljetempera kan också användas tillsammans med färdig oljefärg (”putrido”).
För magrare tempera kan man experimentera med inblandning av kasein- eller limlösning. Detta passar särskilt bra då man använder sig av äggvita.

 

2.3 Harts- och vaxmedier

Hartser är som regel trögare och klibbigare än oljor. Ett undantag är gummi arabicum, som behandlas i en egen avdelning nedan. Se avsnittet 2.4 Vattenlösliga medier: akvarell och gouache.

Mastix och damar tillverkas av kådliknande utsöndringar från olika växter. Mastix är glansigt, gulnande och jämförelsevis sprött. Det utvinns från mastixbusken, som växer vilt i Grekland, Turkiet och Mellanöstern, och används även i matlagning. Damar är mjukare och segare, och utvinns från en familj av tropiska regnskogsträd med många underarter; vissa arter kan vara hotade. Fråga återförsäljaren efter ursprung!
Mastix och damar brukar ofta blandas i lika delar för att balansera de olika egenskaperna. De används framför allt som tillsats till andra medier, t ex tempera.

Alkyd eller alkydharts är ett gruppnamn för syntetiska hartser som framställs av olja och alkohol. Alkydfärger är vanliga i byggnadsmåleri.

Bivax. Enkaustik – målning med bivaxmedium – är, precis som tempera, en mycket gammal teknik. Vaxet är fast vid rumstemperatur, och idag är det därför vanligt att lägga målningsunderlaget på en värmehäll, eller använda strykjärn som smälter vaxet direkt vid målningen. För att tillverka ett bindemedel i flytande eller halvfast form värms bivaxet i vattenbad och kan sedan blandas med t ex damarharts. Ett tunnflytande, laserande bivaxmedium, som också innehåller bland annat naturharts och oljor, saluförs av Färgbygge.
Flytande bivax som blandas med lika delar balsamterpentin ger en pasta som är mycket användbar som bindemedel och till ytbehandling.

VIKTIGT! Terpentin bör användas med stor försiktighet, då det är både hälsovådligt och extremt brandfarligt.

 

2.4 Vattenlösliga medier: gummi arabicum (akvarell och gouache)

Akvarell- och gouachefärg använder oftast gummi arabicum som bindemedel. Gummi arabicum är ett harts, som tillverkas ur mjölksaften från akacieträd, men till skillnad från mastix och damar är det vattenlösligt. Färgen kan lösas upp igen av vatten, sedan den en gång torkat.
Gummi arabicum i pulverform kan köpas från Ottosson Färgmakeri AB.

 

2.5 Vattenlösliga medier: limfärger

Gelatin, benlim, harlim, pärllim m fl. Traditionella limfärger använder animaliskt lim som bindemedel. Lim har i århundraden tillverkats av fiskskinn och av slaktrester som ben, horn och hudar. Etik och miljö i köttproduktionen kan och bör diskuteras – men förutsatt en acceptabel djurhållning och slakthantering, så är det ett effektivt sätt att förvandla avfall till resurs. Det renaste animaliska limmet är gelatin, som säljs i mataffärer.
Limfärg har en matt yta, och likt akvarell- och gouachefärg kan den lösas upp av vatten också efter torkning.

Kaseinlim är ett animaliskt lim som har mjölk som råvara. Du kan själv tillverka kaseinlim; börja då med att värma upp mjölk eller filmjölk till “fingervärme”, 37°C. Tillsätt lite citronsaft eller ättika så att mjölken skär sig, och filtrera bort den vattentunna vasslan med hjälp av t ex ett kaffefilter (vasslan kan du sedan använda som degvätska om du bakar bröd). Det som stannar i filtret är mjölkproteinet – kaseinet.
Blanda sedan kaseinet med lite bakpulver eller hjorthornssalt. I den kemiska reaktion som uppstår, bildas bubblor av koldioxid. När lösningen bubblat klart, återstår ett mycket starkt lim.
Kaseinlimmet blandas med pigment till en färg som fäster bra på hårda underlag som träpannå – men hållbarheten är kort.
Läs mer om kaseinlim i  Skansens receptbank!

 

2.6 Vattenlösliga medier: plastbindemedel

Akryl och vinyl är två typer av petroleumbaserade plaster, som i blandning (emulsion) med vatten fungerar som bindemedel. Akrylfärger och vinylfärg (”Flashe”) kan förtunnas ytterligare med vatten eller olika slags målarmedier, och löser inte upp sig när de en gång torkat.
Se även 0. Penseltvätt och 2.1 Oljemedier!

 

3. Lösningsmedel

Lösningsmedel används traditionellt till förtunning och rengöring, och principen är att ”lika löser lika”.
Det vill säga: vattenbaserade medier löses av vatten – enkelt!
Och oljebaserade medier löses på motsvarande sätt av lättflyktiga (eteriska) oljor av olika slag; dels ”naturprodukter” som olika slag av terpentin. Och dels petroleumbaserade produkter, som alifatnafta och lacknafta/white spirit.

MEN: både de ”naturliga” och de allra flesta syntetiska lösningsmedlen är direkt miljö- och hälsoskadliga.

Vad finns det då för alternativ?
Allra mest miljövänligt spär du din oljefärg med mera linolja! Färgen blir inte lika tunn som med lättflyktiga oljor – men du kan suga upp överflödig färg med en trasa som du sedan lägger i vatten eller lufttät behållare. För rengöring, se 0. Penseltvätt!

Ett petroleumbaserat alternativ för rengöring är Färgrikets produkt Skonsam Förtunning 222. Den består av isoparaffiner, som inte innehåller giftiga kolväte-ringar eller allergiframkallande terpener, och ytterst lite cancerframkallande aromater. Inte heller orsakar den hälsoskador via inandning (nervskador,  berusningssymptom, kräkningar), eftersom den avdunstar extremt långsamt. Isoparaffinerna kan tyvärr försämra vidhäftningsförmågan för t ex oljefärg på duk, och Skonsam Förtunning är därför mindre lämplig att använda direkt i målning. Färgriket säljer nu även ett Målarmedium 232 baserat på Skonsam Förtunning och linolja, men Green Lab har ännu inte prövat detta.