Konst i mörka tider, Luleå 2019
✷Fredag 15.2 2019, 10:00–17:30✷
Ett förändrat konstfält: överlevnadsstrategier och antifascistiskt motstånd
På Blackis, Folkets hus i Svartöstaden
Deltagare: Dmitrii Bezouglov (Smena/The Ural Industrial Biennial of Contemporary Art, Yekaterinburg), Ida Börjel (poet, Malmö), Ayse Gülec & Fritz Laszlo Weber (Unraveling NSU Complex & the Society of friends of Halit, Kassel/Bremen), Michele Masucci (filosof och aktivist, Stockholm), Oscar Männikkö (konstnär och aktivist Boden mot rasism) & Ali Ghezeire (aktivist, Luleå), Gergely Nagy (artportal.hu, Budapest), Nataliia Neshevets (VCRC, Kiev) och Igor Stokfiszewski (Krytyka Polityczna, Warsawa) mfl.
Under konferensens första dag arrangeras ett nätverkande program för konstarbetare och aktivister från olika delar av Europa, som använder antifascistiska strategier för att säkerställa sina respektive verksamheters fortlevnad. Fredagen genomförs i samarbete med nätverket AOOO – Arts Organizations Out of Office (Sebastian Dahlqvist & Caroline Malmström), som initierats av Art Lab Gnesta och Konstfrämjandet och samlar självorganiserade aktörer i Norden som arbetar med samtidskonst.
Dagen utgår från presentationer av ett antal europeiska konstaktörer följt av ett samtal under ledning av filosofen och aktivisten Michele Masucci. Hur har de senaste årens politiska utveckling i Europa påverkat situationen för aktörer inom konstfältet, och hur hänger de samman med andra politiska inskränkningar? Vilka allianser behöver vi etablera för att säkra inte bara konstens handlingsutrymme, utan allas demokratiska rättigheter?
✷Lördag 16.2, 13:00–19:00✷
Katastrofen och (o)synligheten
På Blackis, Folkets hus i Svartöstaden
Deltagare: Federica Bueti (skribent och kritiker, Berlin), Övül Durmuşoğlu (curator, Berlin), Ayse Gülec och Fritz Laszlo Weber (Unraveling NSU Complex & the Society of friends of Halit, Kassel/Bremen), Stefan Jonsson (författare och professor, Stockholm), Didem Pekün (konstnär, Istanbul/Berlin) och Monika Szewczyk (curator, Berlin).
Konstnären Didem Peküns film Araf (2018) visas i biennalens utställning på Luleå konsthall och utgör ramverket för konferensens program under lördagen. Araf är en essäistisk roadmovie om en resa mellan Srebrenica, Sarajevo och Mostar i Bosnien. Berättarrösten tillhör Nayia, en spöklik karaktär som har varit i exil sedan krigets utbrott och som återvänder i samband med den 22:a minnesdagen av folkmordet i Srebrenica. Genom Nayia beskrivs den paradoxala upplevelsen av att återvända till sitt hemland i efterkrigstid; där minnen av konstant terror samspelar med landskapets nuvarande tystnad, det tillfälliga med det oavbrutet fortvarande. I distansens ljus kan fascistiska skeenden göras greppbara, men vad ser vi mitt i dess pågående utbrott?
Katastrofer bär olika temporaliteter – så hur greppar vi den som händer i långsamma övergångar och skiftningar istället för i explosiv form? Lördagens presentationer och framträdanden centreras kring frågor om en katastrofs synlighet och osynlighet i ett landskap och i dess samhälle. Vad för typ av nya förståelser kan konsten generera? Vad ges den för mening i mörka tider?
✷Söndag 17.2, 13:00–16:00✷
Folkfronternas estetik
På Folkets bio i Luleå
Deltagare: Studiegruppen om Folkfronternas estetik, Stockholm: Jörgen Gassilewski (författare och poet), Martin Högström (poet och översättare), Emma Kihl (konstnär och forskare), Christoffer Paues (konstnär), Kim West (kritiker och forskare) och Ellen Wettmark (kulturvetare och tjänsteman).
”Folkfronterna”: så kallades de politiska koalitioner av vänsterpartier och liberala som upprättades under det sena 1930-talet i syfte att bilda enade block mot fascismens framväxt – huvudsakligen i Europa men också på andra platser i världen. Hur ska vi förhålla oss till denna historia idag, när vi återigen står inför extremhögerns frammarsch, i Europa och bortom? Sensommaren 2018 initierades en studiegrupp om ”Folkfronternas estetik”, för att diskutera texter och konstverk, politiska visioner och kulturella initiativ från folkfronternas period. Idéen har varit att, om vi jämför nuet med det förflutna, så kanske vi kan få en tydligare bild av nuets särart. Och om vi ser på det förflutna från nuets perspektiv, så kanske vi kan urskilja vilka möjligheter, eller rentav ansvar, som det förflutna lämnar i arv. Finns det en tradition av antifascistisk enhet med vilken vi fortfarande kan identifiera oss? Finns det en motståndets estetik vi fortfarande kan göra anspråk på? Detta seminarium kommer att presentera några provisoriska spekulationer härledda från detta pågående och öppna arbete.
Konferensen genomfördes med stöd av: Region Norrbotten, Luleå Kommun, Svenska Postkodstiftelsen, Kulturrådet, Nordisk kulturkontakt (Nordic culture point) och Stockholms Arbetarinstitutförening.
